19 maj 2015

Tiggeriet, vad göra?

Jag var ikväll på ett panelföredrag i Årsta kyrka:

"Ingen skall behöva tigga – men vad kan vi göra?"


Tillställning var anordnad av nätverket ”Årsta för Alla” (tidigare Årsta mot Rasism”). Inbjudna var romen Gregor Kwiek som arbetar för Haninge kommun med romsk ”inkludering”, Mattias Gardell, professor i religionshistoria, och välkänd folkupplysare mot ”islamofobi”. Statsvetaren Merriam Chatty var där som expert på ”migranters medborgarskap”. Det är alltså inte förvånande att välviljan i församlingen var stor. Publiken var visserligen ganska tyst men det är nog inte fel att gissa att de flesta längtade efter sätt att visa sin känsla för ”alla människors lika värde” och i synnerhet hur man kan hjälpa de rumänska romerna att etablera sig i Sverige.

Gregor Kwiek berättade om antiziganism i Sverige och andra länder. Han menade att det finns gott om välintegrerade romer i Sverige, men att de flesta inte vill tala om sitt ursprung eftersom de då drabbas av dåliga föreställningar om ”zigenare” som är i omlopp. I svenskens föreställningsvärld representeras romerna framför allt av de finska zigenare som invandrade på 60-talet - de med långa kolar och broderade blusar. Invandringen av rumänska romer de senaste fyra-fem åren har gett en ny bild av vad som är ”romskt”. Det slår tillbaka på de romer som redan finns här genom att den motvilja många känner mot tiggarna återskapar en generell antiziganism som annars hade börjat falna. Det är definitivt ett problem för alla menade Kweik.

Mattias Gardell berättade skräckhistorier om antiziganistisk förstörelse och uttryck för hat som han menade att högerextremister organiserade. 

Annars var det Gardell som var den som skulle presentera Lösningen:

Gardell menade att man skulle hjälpa migranterna att organisera sig i byalag. De skulle kunna anvisas mark där de kunde få bygga ett samhälle. Grunden skulle vara enkla bostadsmoduler och en samlingslokal. El, vatten och avlopp skulle dras fram. Snart skulle man kunna organisera en skola för att avhjälpa analfabetism och ge grundläggande kunskaper om Mänskliga Rättigheter. Man kunde hjälpa till att starta kooperativa butiker och företag. Det finns mycket kunskap bland dessa romer även om en del är analfabeter. Det finns snickare och elektriker, konstnärer och hantverkare. Med tillräckligt stor mark skulle man kunna odla grönsaker. Snart skulle det finnas hantverkare, kaféer och olika små butiker. Så småningom kunde man stå på egna ben och sälja sina produkter på den öppna marknaden.

Sammanlagt menade Gardell att skulle inte behövas mer än 8 miljoner för att ge alla EU-migranter tak över huvudet och starta utvecklingen av sådana byar. El, vatten, avlopp och bostäder åt tiotusen analfabeter – för 8 miljoner, hur kom han fram till den siffran?

Jag såg till att få ordet så snart publiken släpptes fram. Jag har själv tänkt mycket över hur man skulle bete sig om man själv tillhört en utstött minoritet. Jag skulle också rösta för att man ska vända sig inåt och söka samarbete inom den egna gruppen där alla delar samma stigma och predikament. Det gäller alltså att lägga klanstriderna åt sidan, sluta tycka synd om sig själv, och bygga en solidaritet inom gruppen.
Gardells modell måste vara alldeles rätt, men dessa byar ska naturligtvis förverkligas i Rumänien och inte i Sverige.

Sedan kan man ju undra varför inte detta redan sker om nu romerna är ett folk av sådana skickliga entreprenörer som Gardell menar att de är.

Om svenskarna fortsätter att ge tiggarna pengarna i sina pappmuggar så kommer de däremot att fortsätta att uppfatta tiggeri som den mest lönsamma affärsidéen inom räckhåll. Om vi är alltför ”snälla” kommer vi att locka hit resten av Rumäniens romer. Vi befriar då kanske rumänerna från romproblemet men får det istället själva på halsen. Tänk på det innan ni utropar, som en i publiken föreslog;

”Å vad kul att ni väljer att komma hit! Vi har stor erfarenhet av olika invandringsproblem och vi kan hjälpa er att lösa era bekymmer.”

Åke Blomdahl