14 november 2008

Längre liv – det värsta som kan hända vår planet

Jag lyssnade till ”Kropp och själ” i P1 den 4/11-2008. Där pratades om drömmen om evigt liv och om forskningen kring åldrande.

Längre liv – världsbefolkningen fördubblas
Något av det värsta som skulle kunna drabba vår planet är om ett avgörande genombrott kom inom forskningen om åldrandet. Om låt en människas förväntade livslängd ökade från idag ca 75 år till, låt oss säga, 150 år, då innebär detta ensamt en fördubbling av jordens befolkning. FN:s nuvarande medelprognos för världens befolkning är att det planar ut i närheten av 10 miljarder till i slutet av detta århundrade. Men med fördubblad livslängd kommer befolkningstillväxten att fortsätta minst 100 år till och (om alla andra förhållanden är lika) landa på 20 miljarder.

Sjunkande födelsetal
Den mest hoppingivande trenden vad det gäller mänsklig population är annars de stadigt sjunkande födelsetalen. I många europeiska länder är födelsetalen klart lägre än s.k. full reproduktion (med europeisk dödlighet ca 2,1 barn/kvinna). Födelsetalen i övriga världen, med undantag av Kina och Japan är fortfarande klart över, men de är sjunkande. T.o.m. i Afrika har det skett en märkbar minskning av födelsetalen. Vi lever visserligen redan på en överbefolkad planet och befolkningstillväxten kommer att fortsätta under överskådlig tid, men sjunkande födelsetal är ändå ett tecken på att det kan finnas en fredlig och humant acceptabel lösning på befolkningsproblemet.

Kvinnornas frigörelse
Man skall ha klart för sig att folks reproduktiva beteenden (familjebildning) bara marginellt påverkas av hänsyn till framtiden och vårt gemensamma bästa. Det naturliga är för alla djurarter, även människan, att skaffa sig så många ungar som möjligt. Utan att här fördjupa mig i sociologin, vågar jag framkasta att orsaken till människornas unika beteende till stor del handlar om kvinnornas emancipation. Numera står vägen öppen också för kvinnor till studier, affärsverksamhet och karriär. Självklart upplever kvinnor en konflikt mellan yrkesliv och mödraskap. Vanligen löser man det genom att i trettioårsåldern skaffa ett eller två, högst tre barn. Barnuppfostran dels med mannen och lejs ut till barnomsorg och skola. Många kvinnor i karriären väljer att helt avstå från barn.

Stigande födelsetal
Det här mönstret kan bli radikalt annorlunda om man lyckas fördröja kvinnors klimakterie och åldrande.

Vi får förmoda att man inte vill förlänga livet i slutet utan snarare i början – dvs. vi vill inte se fram emot att stappla omkring med rullator i 75 extra år. Vi hoppas få vara kroppsligen unga eller åtminstone medelålders längre. Då kommer antagligen också en och annan att vilja ha två eller tre familjer. Efter en 50 år i karriären kan man kosta på sig att vara privat och föda en par barn till. Om man säkrat sin ekonomi finns inget som hindrar att man fortsätter och skaffar ännu fler barn.

Radikal livsförlängning – naturens död
Inte nog med att en radikal livsförlängning skulle minska dödstalen, det skulle antagligen också öka födelsetalen. Optimisterna hävdar kanske att det löser sig med genmanipulerade grödor, nyodling av det Grönland osv.

Jag fruktar att det blir slutet för allt som liknar natur. När naturen försvunnit försvinner det sant mänskliga. Människan är en del av naturen. Vi kan inte leva människovärdigt utan naturen.

Inga kommentarer: