Vägra vara naturlig?

Ett förnuftigt inlägg i debatten: "En man som bytt kön till kvinna ska inte kunna få barn", DN 31/3 2012

Jag håller i och för sig inte med Marc Bygdeman om att de största problemen ligger i sådant som risken att en penisbestyckad "kvinna" dyker upp i dambastun.

Det stora problemet är att normalisera något som är så uppenbart dysfunktionellt. Här handlar det om människor som har så förvriden självbild att de är beredda att skära bort delar av sin egen kropp. Jag förmodar att man upplever sig fundamentalt främmande för sig själv och att psykoterapi visat sig verkningslöst innan man diskuterar att att börja med något så radikalt som könsbyte. Det är skäl att tala om en dysfunktionell personlighetsstörning som mycket väl kan ha ärftlig grund, en beteendemutation.

Även om Marc Bygdeman inte vill föra resonemanget så långt är det det lockande att fortsätta tanken in på eugenikens område.

Sexuell förökning är ett av naturens mest lyckade uppfinningar. Liv har funnits på Jorden i ca 3 800 miljoner år. Under mer än 3 000 miljoner år bestod detta liv bara av en blågrön slemhinna på grunt vatten i strandkanten, eller av en brun slemhinna i närheten av varma källor. För blott ca 600 miljoner år sedan slog sig några av dessa bakterier och blågrönalger ihop och bildade större och mer komplicerade celler. Dessa s.k. eukaryota celler kunde göra mycket mer komplicerade saker, bl. a. reduktionsdelning som bildar könceller med en halv kromosomuppsättning. Dessa kunde slå sig ihop två och två, befruktade varandra, och bildade en ny individ med arv från två håll. Sexuell förökning hade uppstått. Det visade sig vara generallösningen för att åstadkomma en perfekt kombination av reproduktion och variation som det naturliga urvalet kunde verka på. Evolutionen tog fart. Inom några tiotal miljoner år var sjöar och världshav uppfyllda av enorm rikedom av flercelliga växter och djur.

Kvastfeningar, dinosaurier, fåglar, apor, människor. Allt detta tack vare sexuell befruktning och driften att överleva.

Det naturliga urvalet fungerar särskilt säkert på sexuella funktioner och beteenden. Det uppstår hela tiden variationer även på det området men vi kan vara fullkomligt övertygade om att varianter som inte resulterar i livsduglig avkomma effektivt kommer att utrensas – hos alla arter utom människan. Vi har till skillnad från andra djur förmågan att lura naturen och kringgå dess begränsningar. Individer som av en olycklig slump fått en dysfunktionell könsidentitet kan likväl få barn på mer eller mindre konstgjord väg. Fysiskt missbildade kan få barn med hjälp av insemination och surrogatmödrar. Att vi kan kringgå det naturliga urvalet på detta sätt betyder emellertid inte att vi bör göra det.

På liknande sätt kan man resonera om andra ärftliga funktionshinder. Vi gör det möjligt för gravt handikappade att överleva. Vi är tacksamma och glada för det. Vi har lyckats lura naturen, men bör vi därför också möjliggöra eller t o m underlätta för alla dessa att också få barn och föra problemet vidare?

Det finns en livsuppehållande funktion i det naturliga urvalet. Eftersom vi inte står ut med del ett – att de svagaste och livsodugligaste handgripligt rensas bort, så måste vi istället på något annat sätt förhindra att skadliga gener sprids i befolkningen. Myrdalarna hade fullkomligt rätt på den punkten. Det är oändligt viktigt att förstå att den moraliska avgrunden går mellan nazisternas ”eutanasiprogram”, dvs mord på existerande individer å ena sida, och preventivmedel, sterilisering eller abort som förhindrade av något som inte finns men skulle kunna finnas å den andra. Idag aborterar vi tiotusentals fullt friska foster och hindrar hela befolkningar att födas med hjälp av preventivmedel. Skulle det då kunna vara fel att på ett mycket tidigt stadium också välja bort sådant som är uppenbart sjukt och skadligt?

Transsexualitet är en sjuklig variant av sexualitet som skulle ha svårt att föras vidare under naturliga förhållanden. För att kompensera bortfallet av naturligt urval är det därför rimligt att den som byter kön också steriliseras och alla eventuella frysta ägg eller spermier kasseras.

Kanske bäst att tillägga. Det jag här diskuterat är s.k. negativ eugenik, det handlar om att förhindra spridnng av sjukdom och funktionshinder.

S.k. positiv eugenik är något helt annat -- det handlar om att "förbättra" människan. Atletiska egenskaper och högre intelligens brukar stå högt på önskelistan. Med hjälp av genteknik skulle man kunna starta en radikal evolution som snabbt -- inom några århundraden -- skulle kunna skapa ny raser och arter av människa med (påstår man) fantastiskt goda egenskaper. Positiv eugenik tror jag är en mycket farlig väg. Det kan föra oss långt bort från både naturen och vad vi numera kallar "mänskligt". Det är viktigt att inse att könscellsdonation, assisterade befruktning och korrigerande kirurgi är steg på den vägen. Den som är rädd för "rasbiologi" måste nyansera sin avsky -- det kan annars komma att visa sig att de närt ormen vid sin egen barm.