29 september 2014

”Skjut budbäraren!”

”Skjut budbäraren!”

Sitter yttrandefriheten löst i Sverige?

Moralpaniken över Sverigedemokraternas framgångar har slagit nya rekord efter de senaste valet. Hur kan det vara möjligt, frågar sig tidningarnas proffstyckare, att SD fortsätter att växa trots alla avslöjanden från rättrogna journalister?

Det talas om att förbjuda ”rasistiska” organisationer. Nu senast på DN-Debatt 28/9 2014 signerat Stefan Jonsson och Elena Namli (SJ & EN). Se även Peter Nobel i UNT 7/8 2013 ”Organiserad rasism ska förbjudas”.

För det första är det ett extremt svaghetstecken hos ett samhälle om man måste förbjuda vissa åsikter. Det är precis och exakt inskränkning av demokratin och ett steg mot diktatur. En härskande elit vill proklamera (måhända med majoritetens momentana gillande) en uppsättning dogmer som fundamentet för deras samhälle. Ifrågasättande av detta moralsystem skall inte få leda till ett samtal men till utstötning, dom och fängslande.

När elitens talesmän börjar tala om förbud på det viset då känner de sig djupt skakade och hotade, och visar att de själva inte genuint tror på sanningen och rättvisan i sina egna positioner.

Vad är rasism?
Om man vill förbjuda ”rasism” då bör man rimligen veta vad man talar om. Innan ett förbud ens kan komma i fråga måste man komma överens om en definition. Ett förslag till definition av rasism skulle kunna vara :
  1. En ideologi som hävdar att det existerar ”raser”, dvs tydligt urskiljbara folkslag.
  2. En ideologi som säger att det finns inte bara ytliga skillnader utan också skillnader i själsliga egenskaper.
  3. En ideologi som säger att någon av dessa raser är bättre och någon allmänt sämre att det ger den bättre rasen en universell rätt att härska över den eller de sämre. En riktigt elakartad rasistisk ideologi ger den starkaste förnämsta rasen rätt att förslava eller till och med utrota en svagare.
Jonsson och Namli gör motsatsen till att definiera – de utvidgar begreppet på ett sätt som bara är alltför typiskt för det slappa diskussionsklimatet i dagens Sverige:

”Vi menar att spridningen av rasismen är utbredd i dagens Sverige och Europa. Denna rasism är sällan av biologiskt slag, som tror på fasta rasskillnader och rashierarkier. Den bygger snarare på uppfattningen att människor av olika skäl är till den graden olika att detta legitimerar att de ska hållas isär och behandlas olika. Huruvida det är etnicitet, kultur eller religion som påstås göra människor olika spelar här mindre roll. Det avgörande är att olikheterna ursäktar eller rent av uppmuntrar till att vissa utesluts från rättigheter som andra har.”

Alltså – rasisten hävdar att människor på olika sätt är olika. Ja-ha … ?
… och denna ”rasism” är ondska och måste förbjudas!
Jo … , med en sådan definition av ”rasism” har man alla skäl att frukta befolkningen.

De ”rättigheter” som författarna menar att ”rasisterna” vill utesluta somliga grupper från är väl just den föregivet allmänmänskliga ”rätten” att bosätta sig i Sverige (eller Europa). Vad handlar det annars om? ”Rätten” för illegala invandrare att sätta sina barn i skola? ”Rätten” för somliga till anonym och gratis sjukvård?

Det är uppenbart att artikelförfattarna inte i första hand är ute efter verkligt elakartad rasism, den svepande definitionen ska istället göra det möjligt att godtyckligt förbjuda alla som på ett eller annat sätt kritiserar invandringen eller olika aspekter av den s k integrationspolitiken.

Artikelförfattarna babblar om minoriteters Mänskliga Rättigheter och kan inte se att det som de föreslår är precis ett slag just mot dessa samma rättigheter. 

Att det finns en FN-konvention om att ”förbjuda organisationer och organiserad och annan propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering” (SJ & EN:s citat) är kanske i sig ett anmärkningsvärt angrepp på demokratins idé, men det ska ju ses i samband med sådana förfärligheter som nazism, sionism eller apartheid. Riktigt illa blir det däremot om man kopplar ihop en sådan uppmaning till demokratiska inskränkningar med ett så slappt och vidlyftigt rasismbegrepp som SJ & EN ger prov på.

Åke Blomdahl




Inga kommentarer: