21 april 2012

Stjäl inte mitt ursprung!

Med anledning av Lena Anderssons ledarartikel i DN 21/4 "Att bli ursprungsbefolkning".

Lena Andersson vill förhindra terrordåd och utrota grunden för all slags nationalism genom att totalt förneka alla slag av "ursprungsbefolkningar". Hennes ideal är den totalt historielösa människan som lever här och nu utan tanke på ursprung eller framtid. Bäst vore enligt L.A:s logik säkert om världsregeringen tvingade människor att byta barn över kontinenterna så att ingen vet vem som är ens biologiska förälder eller vilket historiskt sammanhang man kommer ifrån?

Om jag tvingas välja mellan Lena Anderssons "kosmopolitiska humanism" och Breiviks radikala nationalism väljer jag det senare.

Att ha en rot, ett ursprung, ett biologiskt och historiskt arv är för mig otroligt värdefullt. Förneka mig det och jag kommer också att ta till vapen!

7 kommentarer:

Anonym sa...

Hellre mord på ungdomar än vad? Att du inte särbehandlas? Låter väldigt aggressivt.
Jag tycker det är rimligt att ifrågasätta minoriteters särrättigheter, men jag uppfattade det som att det Andersson argumenterar mot är minoriteternas odlande av ett vi/dom-tänk. Att du känner att du har en identitet och en fast punkt i tillvaron betyder ju inte att du nödvändigtvis behöver bli våldsam mot de som flyttar till din närhet men som inte delar din historia. Eller för den delen att andra är skyldiga att bidra för att bevara ditt arv - din identitet. Fast det är min åsikt, inte Anderssons.

Blåtunga sa...

Till anonym. Om du läst DN-ledaren och sedan blogginlägget om ledaren skulle du förstå sammanhanget bättre. Nu behöver du inte läsa den för jag ska förklara sammanhanget för dig.

Jag kan bara svara för mig själv, men eftersom jag känner exakt likadant som Jordfly, kanske vi tänker likadant också. Lena Andersson menar att vi alla måste överge vår historia, vår identitet, vårt blodsarv som är sammankopplat med historia och identitet för att "mångkulturen ska lyckas". Den kosmopolitiska tanken om att alla ser likadana ut, äter samma mat, lever av samma skräpkultur, saknar rötter och arv därmed identitet. Effekten av denna tanke är inte att "alla blir lika" eftersom det bara är svenskar som måste överge sitt arv till fördel för mångkulturen. Idén leder till att allt måste bli monotont - genom att dekonstruera etniciteter - för att "alla ska bli lika" för att kunna bli jämlika.

Högst motsägelse fullt och extremt anti-mänsklig uppfattning som tjänar den kosmopolitiska anti-humanismen.

Erik sa...

Lena Andersson påminner om förtryckarna i filmer som 1984 och den nya filmen "Hunger games"

Allt de önskar är lydiga rotlösa slavar som kan producera det som önskas i högre kretsar och maktens boningar.

Åke Blomdahl sa...

Självklart är jag emot våld. Jag är en fredlig gubbe, men det finns en gräns också för den fredligaste. Jag vill inte ha Lena Anderssons och liberal-sossarnas kosmopolitiska supermix. Det handlar inte bara om mig ("Att du känner att du har en identitet och en fast punkt i tillvaron betyder ju inte att ...") Jag kommer snart att vara borta, men jag har ett ansvar för vad vi lämnar efter oss. Jag är helt övertygad om att en värld av rotlösa "Aniara-människor" är en dålig värld. Även om det skulle finnas droger som kunde få folk att vara "snälla" och känna sig lyckliga.

"Är det verkligen fred vi vill ha - till varje tänkbart pris?" sjöng Mikael Wiehe på 70-talet.

För säkerhet skull är det bäst att förtydliga: I dag finns inte några som helst förutsättningar att i Sverige eller Norge åstadkomma något gott med våld.

Åke Blomdahl sa...

till Blåtunga,
Tack, du förstår mig!

till Erik,
Javisst! Lena Andersson är vad som skulle kallats en "politisk kommisarie" i tjugo-trettiotalets Sovjet. Regimens ideologiska blodhund.
Hon är intelligent och logisk. Hon skriver oförblommerat. Det är en motståndare man bör ta diskussionen med.

Anonym sa...

Tack, helt perfekt skrivet!

elina sa...

Vårt biologiska, kulturella, nationella ursprung är oerhört viktigt. Fråga bara den adopterade. Eller den som på annat sätt mist sina föräldrar. Eller den som får frågan "varifrån kommer du"? Har man inte känslan att tillhöra något, en familj, släkt, kultur, folk, land är man i regel något vilsen och lite identitetslös. Det är sunt att vara nationalist. Bara så kan man uppskatta och förstå de andra tillhöriga ett annat land.
Och sedan har vi alltid blandat oss med varandra. Hur många inte reser, pratar annat språk eller äter andra länders mat? Men "Babels torn" är nog att undvika