Miljöpartiet flirtar intensivt med regeringen om samarbete i integrations och migrationsfrågor ”bland annat för att eliminera risken att Sverige hamnar där Danmark är idag”. MP vill ta rollen som vågmästare för att tvinga regeringen till ännu mer ”generös” invandringspolitik, och för att Sverigedemokraterna inte skall få någon möjlighet att påverka.
Lyssna till Maria Wetterstrand i Riksdagens partiledardebatt eller läs artikeln i Dagens Nyheter 4/2.
Bakgrunden – 30 år av massinvandring
Sverige har sedan en lång tid, minst 30 år haft en mycket hög invandring. Det är uppenbart att detta har haft djupgående konsekvenser. Invandringen har varit en tabufråga för politisk debatt. I praktiken har det bara varit möjligt att höja buden. Innan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen har riksdagspartierna enbart tävlat om att vara mest ”generösa”. Någon seriös kritik av invandringspolitiken har inte förts i de beslutande församlingarna. I press och massmedia har det ”mångkulturella” projektet ensidig hyllats och underblåsts. Problem och tecken till folkligt motstånd har systematiskt förnekats eller påståtts bero på svenskarnas ”rasism” eller ”främlingsfientlighet”.
Under den borgerliga Alliansregeringen har det tillkommit en massiv s.k. arbetskraftsinvandring. Det har skett utan att flyktinginvandringen på något vis begränsats. Resultatet har blivit rekordhöga migrationstal. De senaste fyra åren har invandringen legat i storleksordningen 100-tusen om året, dvs. invandringen är i samma storleksordning som födelsetalen i landet. Eftersom en stor del av de nyfödda dessutom är födda i invandrarfamiljer innebär det att Sveriges befolkning i snabb takt håller på att bytas ut.
Om Sverige skall kunna räddas åt det ursprungliga och rättmätiga svenska folket måste invandringspolitiken snarast stramas åt.
Sverige har all moralisk rätt att strama åt nyinvandringen. Vi bör har all rätt att säga upp internationella avtal t.ex. FN:s flyktingkonvention, med hänvisning till att vi redan åtagit oss mer än vad vi mäktar slutföra. Vi kan åtminstone kräva att få ha ett tidsbegränsat invandringsmoratorium. Låt oss vara i 10-20 år så vi får en chans att integrera och assimilera de vi redan har!
Att Sverige skulle behöva en allmän arbetskraftsinvandring är rent nys. Vi behöver inte fler lågkvalificerade i någon bransch. Om det finns ett seriöst behov av särskilda nyckelkompetenser – det rör sig inte om särskilt många – skall det givetvis gå att ordna, men först skall man försäkra sig om att likvärdig kompetens inte finns eller kan utbildas i landet.
Anhöriginvandring
Anhöriginvandringen står för ca 1/3 av den totala invandringen. Har man en nära anhörig i Sverige måste man få leva tillsammans med denne. Det framställs ofta som något bortom all diskussion. Vårt grannfolk danskarna har emellertid visat att det visst går att diskutera även denna del av invandringen.
Därför är de danska exemplet ett problem för våra invandringsentusiaster. Danskarna skall brännmärkas och misstänkliggöras för att inte liknande tankar ska kunna slå rot i Sverige. Miljöpartiets Maria Wetterstrand höll ett känsloladdat tal i partiledardebatten (19/1 2011) ”Tänk dig att du reser utomlands och där träffar en fantastisk människa, ni lär känna varandra, blir förälskade och gifter er sedan … är du Dansk … tänk dig för noga! .. ” MW dundrar på om de de krav som Dansk lagstiftning ställer för att flytta till Danmark som anhörig. Danskarna vill att familjen skall ha en bostad, ekonomiska förutsättningar, eller vara efterfrågad på arbetsmarknaden.
I en ideal värld skulle det kanske bara vara kärleken som räknas. I en praktisk normal situation är det självklart att man också måste ta ekonomiska hänsyn. Men inte i Maria Wetterstrands värld, där är det bara full fart framåt som är tänkbart: Maximal invandring – Svensson betalar.
Nu är det så att t.o.m. regeringen Reinfeldt och migrationsministern Tobias Billström vill ställa modesta krav på bostad och försörjning. Det får MW att gå i taket och varna för en utveckling liknande den danska. ”Ett samhällsklimat där allt mer extrema åsikter blir accepterade. Ett samhälle där den medmänskliga kompassen har tappats i rutschkanan ner i rädslans träsk,” dundrar Miljöpartiledaren.
Kärlek och ekonomi
Sedan urminnes tid har det förekommit utbyte av äktenskapspartners över gränserna. Det kan ha handlat om kärlek, men oftast var det arrangerade diplomatiska eller ekonomiska transaktioner mellan adels- och kungafamiljer det handlade om. Så länge det skedde med näraliggande länder och i måttlig omfattning var det välkommet och naturligt. Det har otvivelaktigt bidragit till de europeiska kulturernas utveckling.
Global äktenskapsmarknad?
I vår tid har vi hamnat i den historiskt extrema situationen att resandet är enormt och omfattar alla samhällsklasser. En fullständigt lössläppt global äktenskapsmarknad hotar att på blott något hundratal år utplåna både folkslag och kulturer.
Det extravaganta resandet i dag är ekologiskt och ekonomiskt ohållbart. När klimatkraven hårdnar och oljepriserna går i höjden kommer det interkontinentala resandet att minska dramatiskt. Skall vi vakna upp från den här festen till att alla nationella särdrag skändats och blandats? Det är precis det som vi nationalister kämpar emot.
Semesterkärlek
Det är nog inte heller alltid så ädel ”kärlek” det handlar om. Charterturism och kontaktannonser på Internet har utvecklats till internationellt koppleri. En variant av detta är att ensamma män köper en kvinna i Thailand eller Ryssland och tar henne till Sverige. Sådana korsningar håller sällan någon längre tid, eller också bygger de på förtyck och tvång av sådant slag som vi inte vill se i ett civiliserat land.
Kanske är detta en mänsklig motsvarighet till ”sommarkatten”. En cynisk lek med känslor som aldrig varit seriöst avsedda?
Säkert är det också ofta så att kvinnor utnyttjar godtrogna män för att på så vis komma till Sverige. När det permanenta uppehållstillståndet är klart skiljer man sig.
Det här är ett otyg som antagligen bara kan kommas åt genom en grundlig moralisk skärpning i de breda folkdjupet. Det skall betraktas som moraliskt förkastligt att skaffa sig kärlek och sedan slänga bort den som om det vore en sommarkatt.
Påstådd anknytning som är bedrägeri
Det förekommer att godtrogna unga kvinnor vill vara ”solidariska” med utländska män som de inte ens känner. När det permanenta uppehållstillståndet är klart skiljer man sig. Kvinnor som går in i sådant tar betydande risker. Inte nog med allt besvär med att låtsas äktenskap. Risken för faktiska övergrepp måste vara enorm. Den sortens falska äktenskap ska givetvis vara illegala. När det upptäcks skall det vara skäl att dra in uppehållstillstånd eller medborgarskap.
Ankarbarn och anknytning i kedjor
Invandring från många afrikanska länder kan vara svåra att motivera med att man varit utsatt för direkt personlig politisk förföljelse. Ett sätt att kringgå detta är att skicka iväg ett ensamt barn, som får uppehållstillstånd av humanitära skäl. ”Ensamkommande flyktingbarn” får också särskilt stöd och uppmuntran på påkostade anläggningar. Inte behöver ”barnen” vara särskilt unga heller. Det ljugs friskt om ålder. I Danmark och andra länder försöker man bestämma personens verkliga ålder med tandstatus och liknande. Det har förekommit att personer som i själva verket varit så gamla som 27 år lyckats passera det svenska systemet som under 18 år.
När den unge så fått uppehållstillstånd då får han mirakulöst kontakt med sina föräldrar i hemlandet. De kräver att få återförenas i Sverige och resultatet är att vi fått kanske tre invandrare där egentligen ingen hade flyktingskäl.
Det finns all anledning att i stället ordna så att ”ensamkommande barn” omedelbart återsänds till ursprungslandet – med bistånd till barnhem.
Andra generationens hederskulturer
I Sverige har etablerats enklaver av folk från s.k. hederskulturer från Mellanöstern. Ungdom födda i dessa är visserligen formellt svenska medborgare, men är i övrigt inte i närheten av någon faktisk eller upplevd svenskhet. Dessa åker regelbundet till ursprungsregionen och där arrangeras äktenskap. Det är ingalunda orimligt att fråga varför dessa familjer alls skall bosätta i Sverige. Dessa ungdomar är själva inte förföljda, som föräldrarna kanske var, de vill inte beblanda sig med svenskar utan vill föra sin egen kultur vidare. De hör hemma i ursprungsregionen – inte i Sverige.
Flyktingars anhöriga
En sorts anhöriginvandring är naturligt direkt knuten till asylinvandring. Den bör minska i samma mån som asylinvandringen minskar.
Om Sverige alls skall ha flyktinginvandring (något som inte är självklart) skall det uteslutande vara fråga om tidsbegränsade uppehållstillstånd. Vi skall tydligt signalera att vi ser flyktingsituationen som en tillfällig nödlösning. Så snart förhållandena förbättras i hemlandet skall flyktingen uppmanas att återvända. Om det rör sig om stora mängder människor skall flyktingarna bo och arbeta i särskilda samhällen – i flyktingläger. Beviljad temporärt uppehållstillstånd ska inte innebära någon rättighet att ta hit familjemedlemmar. Om dessa familjemedlemmar själva har flyktingskäl kan det bli så ändå, men annars ser vi det som en fördel att familjen är kvar i ursprungslandet. Det kommer att vara ett starkt skäl för flyktingen att vilja återvända så snart som möjligt.
Danmark visar vägen
Vi nationalister är mycket glada över att danskarna visat att det faktiskt går att skärpa till reglerna. Det har inte inneburit att Danmark blivit ”ett slutet samhälle” eller någon polisstat. I Danmark är tvärtom uppenbarligen debattklimatet mer öppet och det finns en politisk kreativitet som saknas i Sverige. De flesta danska partier säger öppet att de vill att Danmark skall förbli ett Danskt land.
Vi lever i ett märkligt land där det blivit subversivt att hoppas på en framtid för ett ”svenskt” Sverige.
Vi får se vad som händer. Moderaterna är det statsbärande partiet. De är tvungna att ta ansvar, när miljöpartister bara ylar. Vi hoppas att de vågar ta stöd från Sverigedemokraterna för att i alla fall behålla en reglerad invandringspolitik.
Källor
”Så här vill MP göra upp om invandringspolitiken”, DN-Debatt 4/2 2010
http://www.dn.se/debatt/sa-har-vill-mp-gora-upp-om-invandringspolitiken
Partiledardebatten 19/2 Maria Wetterstarnd
http://www.youtube.com/watch?v=X7auGmY1_vU
"Man får PUT som anhörig till son som inte har PUT (MigiLeaks)"
Förslag om anhöriginvandring försenas (DN)
Regeringens skrivelse 2010/11:29, ”Migration och asylpolitik”, 2010-10-28 av Fredrik Reinfeldt och Tobias Billström
några citat: Målet för migrationspolitiken är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring …
… för att möta kommande arbetskraftsbehov …
[sammarbete inom EU förordas ] … målsättningen att ett gemensamt asylsystem ska vara etablerat 2012 ...
Migrationsverkets föreskrifter om försörjningskravet vid anhöriginvandring, MGRSF 07/2010 (ISSN 1650-2515)
citat: en bostad av … skälig standard och vara av lämplig storlek för det antal personer som ska bo i den
Källa: SCB, Demografiska rapporter 2008:3, Anhöriginvandrare och deras familjer.
Demographic reports 2008:3
13 februari 2011
Anhöriginvandring
Etiketter:
anhöriginvandring,
försörjningskrav,
invandring,
miljöpartiet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
"Att Sverige skulle behöva en allmän arbetskraftsinvandring är rent nys. Vi behöver inte fler lågkvalificerade i någon bransch. Om det finns ett seriöst behov av särskilda nyckelkompetenser – det rör sig inte om särskilt många – skall det givetvis gå att ordna, men först skall man försäkra sig om att likvärdig kompetens inte finns eller kan utbildas i landet."
(Citat från Åkes blogg)
Vad arbetar du själv med? Har du någon avancerad utbildning som det här landet har nytta av? Du har själv konstaterat att den konstnärliga utbildning du genomgått, inte gett någon överlevnadsbar inkomst. Så vad gjorde du sen då? Är du i själva verket en parasit, Åke? Och partisekreteraren Vavra? Ska inte han ta sina föräldrar och åka hem nu när Tjeckien är demokratiskt? Charta 77 rörelsens medlemmar riskerar knappast någon förföljelse längre. Och inte var väl vi svenskar ansvarig för förföljelsen?
Skicka en kommentar