Ett system med personliga utsläppsrätter innebär att vi inför en ransonering av koldioxid och delar kakan jämnt mellan världens befolkning så att var och en får en lika stor koldioxidkvot.
Naturskyddsföreningen
David Jonstad journalist påklimatmagasinet Effekt har i boken "Vår beskärda del" utvecklat idén. (Klotet 26/9)
Tanken grundar sig på att alla människor bokstavligt skall behandlas som lika mycket värda. Om x får köra bil så skall också y få göra det.
Tanken är väl också att fattiga människor skall sälja sina sina ”utsläppsrätter” till rika människor som inte kan tänka sig att avstå från sin extravaganta livsstil. Därmed skall man tvinga fram ekonomisk omfördelning och utjämning.
Det kan ju låta rättvist.
Leo Trotsky utvecklade på sin tid en teori om ”övergångskrav” (se t.ex. ”Kapitalismens dödskamp och 4:e Internationalens uppgifter”, det s.k. Övergångsprogrammet, 1938). Det gäller menade Trotsky, att i t.ex. fackföreningarna, plantera krav och paroller som till synes är självklart rättvisa, men som avantgardet vet är omöjliga att förverkliga inom det rådande systemet. Om man får arbetarna att tro på dessa krav så kommer de med eller mot sin vilja att arbeta för revolutionen.
Det är inte troligt att t.ex. Naturskyddsföreningen medvetet är ute efter världsrevolution, men det är nog tyvärr så att de har infekterats av ett ”övergångskrav” som planterats av den revolutionära vänstern.
*
Tillståndet i världen är inte i närheten av rättvist. Det har aldrig varit rättvist och kommer aldrig att bli det. Om inte annat därför att det aldrig går att säga vilken fördelning som är ”rättvis”.
Det är rättvist att den som utbildat sig och arbetat flitigt har mer betalt. Det kan inte vara fel att ge sina barn en god uppfostran och goda levnadsomständigheter och därmed en fördelaktig start i livet. Det är rättvist att den som tjänat ihop en privat egendom också kan låta den gå i arv till sina barn. Det är rättvist att det folk som sett till att goda ledare har makten, och som därmed förvaltar sitt folkliga arv, bevarar sitt goda samhälle också till nästa generation. Kanske är det t.o.m. rättvist att det folk som genom sammanhållning och uppoffringar tillkämpat sig fördelar på andra folks bekostnad också njuter av sin fördel. Kanske finns det en grym rättvisa i att ett folk som låter dåliga ledare sitta kvar och som inte kan samla sig till motstånd mot erövrare också tvingas leva under sämre omständigheter. Rättvist är det i alla fall att ett folk som satsat mer på andliga värden än på materiella också lever under enklare materiella villkor. Alltså är det rättvist att det är orättvist!
Man kan med all rätt ifrågasätta det rättvisa med att den som föds i en fattig del av världen av fattiga föräldrar i ett land där ledarna är odugliga och korrumperade skall tvingas att leva i fattigdom. Men kanske är det ändå klokt att på något sätt acceptera att världen faktiskt är orättvis.
*
Inför Köpenhamnsmötet hävdar kineserna och indierna frenetiskt ”rättvisan”. De ”har rätt” till utveckling. I Kyotoprotokollet fick Kina och Indien inga restriktioner. Medan Europa faktiskt lyckats med att ha minskat koldioxiodutsläppen enligt Kyotoavtalet, har Kina samtigt ökat sina utsläpp med 120% (räknat sedan 1990). Kina är idag störst i världen på att släppa ut koldioxid. Utsläppen per person är visserligen fortfarande lägre än i Europa och USA men stiger snabbt.
Vänsterextremisternas krav på ”rättvisa” riskerar att ge Kina och Indien frisedel att fortsätta öka sina utsläpp. För att inte tala om alla andra s.k. u-länder. Eftersom industrikapitalisterna i Europa mer och mer har förlorat sin lojalitet till sina moderländer kommer de gladeligen att flytta till Indien, Kina eller Sydamerika. Förutom billig arbetskraft får de fria utsläppsrätter.
Om man går på vänsterns sätt att resonera i Köpenhamnprotokollet så kommer det att innebära att männikosläktets utsläpp av koldixid fortsätter att öka. Någon världsrevolution lär det inte bli.
Till sist måste det sägas att klimatfrågan inte är det enda miljöproblemet och att det är en utbredd missuppfattning att fattigdom skulle vara miljövänligt. Fattiga människor bränner upp hela skogar bara för att laga mat. Svedjebruk som det bedrivs i Indonesien eller Brasilien släpper lös megaton av koldioxid, rök och gifter. Dessutom förstörs livsmiljön för mängder av andra livsformer.
Klimatproblematiken ställer männskligheten inför uppgiften att radikalt minska koldioxidutsläppen. Att fortsätt som förr leder ”käpprätt åt helvete”. Vi måste utgå från hur världen faktiskt ser ut idag och tänka efter vad som kan göras. Låt inte trotskisterna sätta diskussionsklimatet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar