Utdraget ur bokens kapitel ”Förrädarna” handlar om Breiviks och andra högerextremas omvärldsanalys. Linton menar att det inte är ”den monomana galenskapen” som är särskilt allvarlig hos Breivik, tvärtom är han enligt Linton ”mainstream” i ett Europa där ”där ett bredare mönster av fascistiska rörelser” växer fram. Så långt har vi hört det förrut. Linton använder det vanliga knepet ”guilt by association”. Det är bara ”fyra minuter” som skiljer Breivik från Geert Wilders eller Jimmy Åkesson säger han. (De senare säger att det ”är fyra minuter i tolv”, vi har fortfarande en chans att vända utvecklingen genom de demokratiska institutionerna. Breivik menade att klockan redan har slagit tolv – nu är det bara väpnad kamp som återstår.)
Magnus Linton skulle säkert klassificera mig som ”högerextremist”, även om jag själv varken känner mig som ”höger” eller särskilt extrem. Likväl känner jag att Linton träffar en nerv som jag verkligen delar med dessa föregivna ”extremister”. Linton gör en skarp observation av den passion som skakat mig och säkert många av andra värdekonservativa.
Statsfeminism
Det vi värdekonservativa inte kan tåla är ”femininiseringen av staten” säger Linton. Om Norge säger Linton med referens till genusvetaren Jorunn Økland:
”Inget annat land förutom Sverige kan [..] på goda grunder kallas statsfeministiskt; en nation där feministiska värderingar så djupt har institutionaliserats i form av lagstiftning och politik.
Allt beslutsfattande mäts och stäms idag mot jämställdhetsmål, snart också mångfaldsmål, och att som politiker bryta mot denna regim är i princip omöjligt.
Jens Stoltenberg och Fredrik Reinfeldt är, menar Økland, inga jättefeminister men båda legitimerar sig hela tiden med referenser till jämställdhetspolitik – och så fungerar inga andra länder.”
Tack Linton/Økland! Ni har själva sagt det. ”Statsfeminism” det är ett genialiskt begrepp, i parallell med ”statskapitalism” som man har i Kina eller ”islamism” som är statsbärande religion i Iran.
Magnus Lintons koppling mellan motståndet mot invandring och könskriget är träffande. Det finns verkligen en stark symbolism och en djup koppling till det sant biologiskt mänskliga i botten av oss.
”... för hetlevrade rasister och nationalister blir blir det faktum att invandrarmän tränger in i Europa en sorts våldtäckt ...”
Precis!
”[Den] vite mannen står vid sidan av med en upplevelse av att inget kunna göra. Det skapar desperation.”
Jag tror att Linton menar att han kan visa att de ömkliga ”rasisterna” är avslöjade som svaga känslovarelser som hatar kvinnor och det moderna, och att vi därför bara förtjänar förakt. Men han har bara skrapat på ytan.
Det monogama förbundet
Det finns ett urgammalt förbund mellan män och kvinnor som är grunden till det monogama äktenskapet och i utvidgad mening de västerländska samhällena. Mannen säger till kvinnan: ”Om du föder och vårdar våra barn och är mig trogen så skall jag försvara dig och de våra med mitt liv om så behövs.” Kvinnan svarar: ”Du visar mig din kärlek genom att bygga vårt hem och skydda oss från främlingar och våldtäktsmän. Jag ger dig sexuell kärlek.” Det finns en djup biologisk olikhet i mäns och kvinnors medfött förväntade roller som den feministiska statsreligionen inte någonsin kan utplåna.
Våldtäkt och erövrare
Sedan urminnes tid har det varit erövrarnas ”rätt” att plundra ett de besegrades hem och våldta deras kvinnor. På det sättet sprider de segrande sina gener mer effektivt än genom äktenskap, vilket kanske förklarar att denna vana motstår alla moraliska predikningar. Våldtäkternas funktion är att förödmjuka det besegrade folkets män. De som nyss var farliga fiender måste nu avväpnade och maktlösa se på när segraren våldtar och skändar de kvinnor som skulle skyddas till varje pris. På sikt kommer sedan bastarderna att försvaga det erövrade folkets kulturella identitet.
Om sedan kvinnorna inte ens behöver tas med våld – om de lägger sig frivilligt med erövrararna? Kan en man utsättas för en värre förödmjukelse? Det har hos alla folk med ett uns av självkänsla betraktats som den värsta sortens hor att frivilligt gå till sängs med fienden. ”Tysketöser” kallades de i Norge. Efter kriget behandlades de ofta mycket hårt av landsmän, och det med biologisk rätt! Sett i det här sammanhanget är hederskulturer och även s.k. hedermord begripliga.
Svennehoror
Man kan förstå massinvandring som en bildlig våldtäkt, men det handlar faktiskt också om verkliga våldtäkter. Media i Sverige försöker systematiskt att dölja att de flesta överfallsvåldtäkterna görs av utomeuropeiska män och offren är nordiska kvinnor. I Norge är man öppnare om detta – vid alla överfallsvåldtäkter i Oslo de senaste tre åren var förövaren en man med invandrarbakgrund – företrädesvis från Mellanöstern eller Nordafrika.
Kvinnor som promiskuöst går främmande män till mötes bemöts knappast heller med någon sorts respekt. Dessa är alldeles uppenbar ”svennehoror”, sådana man utan straff kan tömma sin säd i, men knappast mer än så. Gifta sig det gör man med hedervärda kvinnor från hemlandet.
Helt nyligen var det en svensk kvinna som deltog i en fest i Migrationsverkets lokaler i Höglandet, Eksjö kommun i Småland. Hon var kanske en av dessa människorättskämpar som vill hjälpa ännu fler ”flyktingar”. Hennes man var också med, men lämnade av någon anledning festen tidigare. Strax efter att mannen försvunnit utsätts kvinnan för en grym gruppvåldtäkt av 8-11 utländska män. Det handlar inte bara om att dessa män inte fått veta vilka lagar som gäller i Sverige. De uppfattar sig som erövrare! Svenska mäns försagda femininitet uppfattas som de besegrades underkastelse.
En kultur i förfall
Statsfeminismen är i värsta fall de västerländska civilisationernas sista stadium. Kontraktet mellan män och kvinnor är uppsagt från båda sidorna. Promiskuitet är nu påbjuden norm. Ligg med vem du vill. Vänta dig inte trohet av någon.
Feminismen till trots sticker de riktigt gamla reptilbeteendena hela tiden upp sina gamla fula trynen. Många nordiska kvinnor tycker att nordiska män har blivit alltför veka (dvs feminina) och konturlöst ointressanta. När hormonerna svallar dagarna runt ägglossningen vill en riktig kvinna ha en man som är hård, stark och vet vad han vill. Då går man till en svart eller en arab, och den nya feministreligionen säger att det är föredömligt! Männen å andra sidan, försmådda av de nordiska kvinnorna, kanske också rädda för kvinnor som är självständiga, går till ryska kvinnor eller thailändskor. Männen finner utländska kvinnor som är husliga och (till synes) sexuellt svultna. Samtidigt som de på det viset kan hitta en utväg för sina patriarkala drömmar säger statsreligionen att de är fördomsfria. Det måste finna många – både män och kvinnor – som i hemlighet vrider sig i vanmäktig harm av att se så många vackra landsmän förspillas på det viset till mångfaldsblandningen.
Den nordiska modellen var trots allt förhållandevis jämlik och human. Om feministerna åtminstone var trogna sitt eget folk då skulle den kunna vara långsiktigt överlevnadsduglig. Vi kunde ha varit ett folk av amazoner och eftertänksamma män, där kvinnorna och män sida vid sida försvarar samhälle och familj och männen deltar i vården av barnen. Teoretiskt sett skulle det ha kunnat fungera, men den nuvarande statsfeminismen är självförstörande. Promiskuitet, ”quer-feminism”, homosexkult, rasblandning upplöser alla skäl till samhällelig solidaritet och erbjuder bara naken vanmäktig individualism och egoism. Statsfeminismen är västerlandets sista degenererade stadium, i väntan på att våra samhällen krossas slutgiltigt av mer primitiva och råa men livsdugliga erövrare.
Mer om våldtäkter:
DAGBLADET.NO: Samtlige 41 anmeldte overfallsvoldtekter i Oslo de siste tre årene er ifølge politiet begått av ikke-vestlige innvandrere.
http://www.sverigedemokraterna.se/filer/sd_valdtaktsrapport.pdf
http://avpixlat.info/2011/11/14/116-overfallsvaldtakter-i-norge-hittills-i-ar/
Tvåbarnsmamma gruppvåldtogs på fest i Migrationsverkets lokaler
Våldtagen av åtta på festen”
Fem anhållna för överfallet på tvåbarnsmamman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar