Läs Lena Anderssons inlägg i DN 2/1 2012 som från insidan beskriver det politiskt korrekta kulturklimatet med häpnadsväckande ärlighet och självinsikt. Lena är Andersson själv en av de hårdaste av maktens hundar i jakten på oliktänkande. Hon vet vad hon talar om!
Förmågan att reflektera över sina egna blinda fläckar är utmärkande för ett ärligt filosofiskt sinnelag. Tänk så mycket lättare det vore om fler hade den förmågan som Lena Andersson här uppvisar!
Det är bara alltför typiskt att för att kunna tala om detta måste Lena Andersson svära sig fri all sympati med dem som annars vågar utmana den nuvarande maktens ideologi: ”I en artikel som den här ingår att jag måste understryka min avsky för Sverigedemokraterna, annars ägnar sig läsaren inte åt vad jag skriver utan åt att vara först med att säga att jag smygvägen antyder gillande av parian. Så jag säger det: jag är kosmopolit. Och anpassling.”
Jag måste givetvis själv bifoga motsvarande brasklapp: Jag delar på inget vis Lena Anderssons kosmopolitiska livssyn. Jag tror på biologisk och kulturell mångfald, vilket först av allt kräver att var och en tar vara på sina egna närmaste, sin egen kultur och sitt eget folkslags speciella egenskaper och överlevnad. I motsvarande grad försöker jag visa respekt för andra livsformer, folk, kulturella former och värden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar